Så bra det kunde bli  Foto: Daniel Papic

Vid det här laget blir det i stort sett inget djurfoto alls. Men i slutet av augusti fick jag en möjlighet. Tog mig neråt södra, igen utan att veta hur betet såg ut. Väl där så hittar jag ungefär EN plats som är grön, inte estetiskt fint, har inte varit där tidigare osv. Det fick bli där. Och det var rätt gott ändå - det är ju på Öland liksom. Efter ett par timmar kommer mörkret & jag packar ihop mig & lämnar. På väg därifrån spanar jag av de gamla favvomarkerna. På det stället som ligger mig varmast om hjärtat i det området går en tjur, där grödan är slagen & ligger i fina strängar. Och där jag inte trodde att en älg ville uppehålla sig. Så jag bestämde mig för att återkomma. En vecka senare kom jag just dit. Södra Öland bjuder alltid på vind & jag som ganska nyligen haft semester kom dit med för lite kläder. Så jag fick hålla mig lågt ner för att undkomma just vinden. En timme senare reser jag mig upp, då är risken stor att man är "röjd". Ca. 300 meter längre bort ser jag denna tjuren i kikaren. Han är just på G ut från skogen. Vinden ligger i sämsta möjliga riktnng - för älgen - så jag smyger på, bestämmer mig för att gå så långt det är möjligt. Jag kommer hit, en meter till & buskaget slutar så där skulle älgen se mig. Konstaterar att han har ovanliga horn. Den bakre pinnen ser ovanligt rak ut. Därifrån kan jag plåta på honom i en timme ungefär. Och känslan är go´- jag åkte dit för att se honom, och jag fick bilder också. Gött! D3s med 600/4, stativ, hård blåst osv. Kul!